Allt fler européer vet hur EU:s livsmedelssäkerhet fungerar, enligt den senaste medborgarundersökningen

Dessa resultat och en mängd ytterligare resultat om vad som driver livsmedelsval i Europa finns tillgängliga i den nya "2025 Eurobarometerundersökning om livsmedelssäkerhet i EU". EFSA genomför undersökningen vart tredje år, som i år inkluderar både de 27 EU-medlemsstaterna och 7 EU-kandidatländerna samtidigt.

• Se sammanfattningen av viktiga resultat nedan!

"Enormt uppmuntrande"

EFSA: s verkställande direktör Nikolaus Kriz sa: "De nya siffrorna om medborgarnas medvetenhet om EU: s livsmedelssäkerhet är enormt uppmuntrande för EFSA och våra många partners över hela Europa.

"Vi kommer att fortsätta att gå samman med Europeiska kommissionen och våra nationella partners för att kommunicera till medborgarna om hur livsmedelssäkerhetssystemet gynnar dem."

2019 införde EU nya regler om öppenhet, datatillgänglighet och riskkommunikation Det interaktiva utbytet av information och åsikter under hela riskanalysprocessen, inklusive redogörelse för riskbedömningens resultat och grunden för riskhanteringsbeslut. Nivåerna av interaktivt utbyte omfattar spridning av offentlig information om risker till konsumenter eller andra berörda grupper, dialog inom och mellan riskbedömning och riskhantering samt kommunikation med berörda parter som påverkas av riskanalysens resultat., bland annat en uppmaning att förbättra konsumenternas förståelse för hur livsmedelssäkerhetsbeslut fattas, inklusive relevansen av vetenskapliga utvärderingar.

Faktorer som påverkar livsmedelsval

Någon 7 av 10 européer säger att de är personligen intresserade av livsmedelssäkerhet och livsmedelssäkerhet kommer på tredje plats (46%) efter kostnad (60%) och smak (51%) bland de faktorer som påverkar deras livsmedelsval.

Kostnadens betydelse har ökat med ytterligare 6 procentenheter sedan 2022 och var den viktigaste faktorn i 20 EU-medlemsstater, vilket ligger till grund för de pågående påfrestningarna för många människor i Europa att få pengarna att räcka till.

>Tar vi livsmedelssäkerhet för givet?

Den vanligaste orsaken till att inte följa information om livsmedelssäkerhet är att man tar för givet att den mat som säljs är säker, vilket fyra av tio (41%) européer uppgav, följt av att veta tillräckligt för att undvika eller minska livsmedelsrisker (30%).

Barbara Gallani, chef för kommunikation och partnerskap vid EFSA, säger: "Det är positivt att så många människor i EU har förtroende för säkerheten hos sina livsmedel.

"Samtidigt måste vi och våra partners fortsätta att understryka att livsmedelssäkerhet är ett delat ansvar. Konsumenterna har en viktig roll att spela, till exempel när det gäller livsmedelshygien, matlagning och att följa hälsosamma och varierade dieter."

Toppfrågor om livsmedelssäkerhet

Ett ökande antal européer har hört talas om de 15 specifika ämnena för livsmedelssäkerhet som de tillfrågades om. De mest kända är fortfarande livsmedelstillsatser (71%) och bekämpningsmedel (67%) i linje med tidigare undersökningsresultat, men anmärkningsvärda ökningar sågs i medvetenheten om djursjukdomar (65%, upp 5 procentenheter), mikroplaster i livsmedel (63%, upp 8 procentenheter) och matförgiftning (62%, upp 5 procentenheter).

Den största oron för konsumenterna bland dessa frågor är fortfarande bekämpningsmedel (39%), antibiotika/hormoner/steroider i kött (36%) och livsmedelstillsatser (35%), även om deras respektive andelar har minskat något sedan 2022.

Oron för mikroplaster i livsmedel såg den kraftigaste ökningen av fokus med 33% av de svarande, vilket innebär en ökning med 4 procentenheter sedan den senaste undersökningen.

De Eurobarometerundersökningsresultat som redovisas ovan är för genomsnittet bland de 27 EU-medlemsstaterna. I många av dessa kategorier finns det betydande skillnader mellan länder och mellan sociodemografiska kategorier (t.ex. åldersgrupper, utbildningsnivå, hushållsinkomst).

För mer information konsultera den fullständiga rapporten, nationella faktablad för de 27 EU-medlemsstaterna och 7 EU-kandidatländerna och vår infografik!

Sammanfattning av de viktigaste resultaten från Eurobarometer 2025 om livsmedelssäkerhet:

• Medvetenhet om systemet för livsmedelssäkerhet - åtta av tio EU-medborgare (79%, upp 6 procentenheter) håller med om att det finns regler på plats för att se till att maten de äter är säker; 76% håller med om att EU förlitar sig på forskare för att ge expertråd, också upp 6 procentenheter; 68% håller med om att EU har en separat institution som ger vetenskaplig rådgivning, upp 7 procentenheter; 71% håller med om att EU och nationella myndigheter arbetar tillsammans, också upp 6 procentenheter.
• Hälsosam kost vs livsmedelssäkerhet - ungefär fyra av tio (41%, ned 5 procentenheter sedan 2022) säger att de har ungefär samma nivå av uppmärksamhet på både hälsosam kost och livsmedelsrisker. Cirka en tredjedel (34%, upp 3 procentenheter) är mer fokuserade på att ha en hälsosam kost, medan cirka två av tio (23%, upp 2 procentenheter) är mer oroade över livsmedelsrisker.
• Människors hälsa och djurs/växters hälsa - på samma sätt som 2022 anser de flesta EU-medborgare att djurfrågor (53 %) och miljöfrågor (51 %) har en stark inverkan på människors hälsa, men för miljö- och växtfrågor har det skett ett skifte från stark till måttlig inverkan.
• Tillitsfulla källor - nio av tio EU-medborgare litar på allmänläkare och specialistläkare (90 %) som informationskällor om livsmedelsrisker. Forskare som arbetar vid ett universitet eller en offentligt finansierad forskningsorganisation (84 procent), konsumentorganisationer (82 procent) samt jordbrukare och primärproducenter (82 procent) rankas också högt. Förtroendet för nationella myndigheter (70%) och EU:s institutioner (69%) har ökat något sedan 2022 (4 respektive 3 procentenheter högre).
• Informationskanaler - över hälften (55%) anger tv som en av sina främsta informationskällor om livsmedelsrisker, fortfarande högst av alla kanaler men 6 procentenheter lägre än 2022. Utbyten med familj, vänner, grannar eller kollegor (42%) och sökmotorer på internet (38%) kommer på andra och tredje plats. Sociala nätverk och bloggar används av 25%, en ökning med 4 procentenheter jämfört med den senaste undersökningen.